Skilsmässa, för barnens skull?
”Sedan är det också så att vuxna tänker väldigt lite på hur barnen kan må av ett sådant uppbrott, speciellt när de är små. De behöver lika mycket stöd som föräldern under skilsmässan.”
Hon har rätt, och av rädsla för att skuldbelägga de vuxna som skiljer sig talar vi inte heller om det. Vi glömmer bort barnen och fokuserar på vårt eget välbefinnande, på vårt eget självförverkligande. En kommentar till skilsmässor kan till och med vara att det är bättre för barnen att man skiljer sig än att barnen skall växa upp med två föräldrar som bråkar (inte att det är bättre för barnen att man slutar bråka och fortsätter leva tillsammans).
Det är tur att det är så enkelt - det är bara att sluta bråka. Konstigt att ingen tänkt på det...
Enligt mig borde samhället satsa mer på familjerådgivning till par som skall skiljas - även om man skiljer sig så gör man det på ett mycket bättre sätt om man fått prata igenom saker och ting. Man kan gå vidare och kan ha en vettig relation som föräldrar. Och det betyder MYCKET för barnen.
Självklart är det inte så enkelt! Men jag syftar mer på attityder i samhället. Gräset verkar alltid vara grönare på andra sidan.
Mer familjerådgivning hade varit toppen, eller varför inte äktenskapsskola innan man gifte sig. Att det t.ex. är så vanligt att ett förhållande spricker när man får sitt första barn kanske hade kunnat gå att undvika om man var mer mentalt förberedd på hur det kan bli med förändrade roller och så.
Livet går upp och ned, så också äktenskap. Men vi matas med romantiska föreställningar "så levde de lyckliga i alla sina dagar" och filmromantik vilket gör att vi tror att det finns ngn där ute som uppfyller alla dessa "prinsideal". När man sedan märker att man gift sig med en vanlig människa tror man att det inte var "den rätta" och att "den rätta" fortfarande finns där ute någonstans och väntar.
Jag tror att om man gifter sig och båda bestämmer sig för att skilsmässa inte är ett alternativ har en större chans till ett bra äktenskap. Annars kan man alltid hålla dörren på glänt "att fungerar det inte kan vi alltid skilja oss".
Men jag vet inte, detta kanske är ord som jag får äta upp. Har bara varit gift i 5 år...men jag hyser goda förhoppningar om livslång kärlek ;)
Jag hoppas du har hittat livslång kärlek, men det är inte helt osannolikt, och det är till och med väldigt sannolikt, att du får äta upp det du just skrivit, ja. Spara det, och tänk på det då. Man lär sig av allt man är med om. ;-)