Valfläsk till julmaten

Upptäckte att barnbidraget höjts, fick 200 kronor retroaktivt för oktober och november. Tänkte genast att ”Nu börjar valfjäsket”. Läste i di att detta tydligen inte är det enda. Nu införs även ett särskilt umgängesbidrag. Men bidragsfjäskandet från s tar inte slut där, läste i samma tidning att 94 % av alla 170 000 barnfamiljer (potentiella väljare?) innehar bostadsbidrag  vilket skall höjas. Jag tror att vi har att vänta betydligt mer, när borgarna tar över är väl alla resurser uttömda. 
 
Personligen är jag så oerhört trött på alla dessa bidragssystem. När skall det löna sig att arbeta, och löna sig att arbeta ännu mer? Med borgerlig politik kommer det att löna sig mer att arbeta. Själv hade jag velat ta det ännu ett steg längre genom att införa en platt inkomstskatt.
 
Hela skattelagstiftningen är ett enda virrvarr med hänvisningar till andra paragrafer och undantag från bestämmelser under vissa förutsättningar. Och självklart är det så att väldigt många skatteskyldiga anpassar sitt beteende så att de behöver betala så lite skatt som möjligt. Jag anser att skattesystemet bör utformas så att det får en så hög verkningsgrad som möjligt. Enklare regler leder till lägre kostnader för att sätta sig in i hur skatterna fungerar och färre tvister angående hur reglerna bör tillämpas. Alla ”specialskatter” som finns är gjorda för att styra vårt handlande. Det är en socialdemokratisk tanke att alla ska stöpas i samma form, från vaggan till graven ingen skall ha mer och ingen skall ha mindre. Jag är för tanken att individen har rätt att göra sina egna fria val, vilket talar för platt skatt.
 
Jag anser att Sverige behöver ett skattesystem som i högre grad premierar arbete, valfrihet och företagsamhet.
 
Den progressiva beskattningen näst intill tvingar varje familj att arbeta heltid (om man nu inte väljer att kapitulera och leva så som önskas dvs. på bidrag). Ett enkelt räkneexempel visar hur progressiv beskattning kan slå mot familjer. För två familjer med en inkomst på vardera 583 600 kronor kan skilja drygt 60 000 kronor i hur mycket de båda familjerna betalar i skatt. Dessa skillnader kan helt hänföras till hur de enskilda familjerna valt att lägga upp sitt interna familjeliv dvs. om båda arbetar eller om en av föräldrarna väljer att vara hemma med familjens barn. De familjer där den ena föräldern väljer att vara hemma med barnen kan alltså bli bestraffade genom ökat skattetryck trots att deras val innebär lättnader i barnomsorgskostnaderna.

Varför skall staten bestämma hur mycket varje enskild individ behöver tjäna? Jag tycker inte att det är vår uppgift som politiker att detaljstyra människors vardag och fundera över vem vi anser gör rätt prioriteringar dvs. bör privilegieras med avdrag eller subventioner av olika slag. Att vi har en procentuell skatteskala är för att de som tjänar mer automatiskt skall betala mer i skatt, jag anser att det inte finns någon anledning att bestraffa dem som tjänar mer genom att höja denna procentsats.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback