Politikerlilith

Många gånger är det så att den som sitter på en plats får sitta kvar om de själva inte stiger åt sidan eller missköter sig. Lars Gustafsson har nu suttit i tre perioder. Även om han kanske inte tycker det så tycker i alla fall jag att det är dags för förnyelse, imorgon får vi se vad medlemmarna i Kristdemokraterna i Halland tycker.

Och om jag får sticka ut hakan ännu lite mer så tycker jag faktiskt att jag är bäst lämpad att överta stafettpinnen efter honom. Jag har en högskoleutbildning från Handelshögskolan i Göteborg, och med bakgrunden i Skatteverket har jag mycket kunskap om skattesystemet vilket kan vara bra när man ska syssla med politik. Många av de kristdemokratiska politikerna brinner för våra viktiga kärnfrågor såsom familj- och äldrepolitik. Jag skulle vara ett viktigt komplement till riksdagsgruppen. Drömmen hade ju verkligen varit att få sitta i Skatteutskottet för Kristdemokraterna. Jag tror också att det som politiker kan vara bra att anamma de sociala medierna. Det ställs allt större önskemål om transparens och kommunikation mellan väljare och politiker.

Ordförande, ledamöter och övriga som lyssnar. Eftersom socialdemokraterna i sina kommentarer har valt att ta upp Alliansens rikspolitik anser jag att jag måste få möjlighet att bemöta vad de skriver.

De långsiktiga effekterna av alliansens politik är störst bland dem med lägst inkomst. Alliansen har procentuellt sänkt skatten mest för låg och medelinkomsttagare. Totalt talar vi om skattesänkningar med 69 miljarder som har kommit löntagare till godo. Sänkningen av förmögenhetsskatten var 6.1 miljarder och höjningen av brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt handlar om 6 miljarder.

Man pratar många gånger om marginaleffekten. Det handlar om hur mycket som försvinner i form av skatter, avgifter och minskade bidrag när man får en löneökning. Vi får en minskad marginaleffekt med alliansens politik. Genom att jobbskatteavdraget har fokuserat på låg- och medelinkomsttagare har det inneburit att löneökningar här har lönat sig mer.

Jag tycker inte att det är rätt att skylla underskott i finanserna på skattesänkningar, underskotten beror främst på krisen och de tillfälliga  åtgärderna för att lindra krisen. Men jag ska erkänna att jag tyckte att det var pinsamt när s började tala om att regeringen höjt statsskulden för att kunna genomföra sina skattesänkningar. Nej, tänkte jag så får det inte vara och när jag går in och tittar på siffrorna upptäcker jag att det inte är så. Statsskulden har inte ökat. De senaste 10 åren har statsskulden legat mellan 1100-1400 miljarder. Statsskulden var 1 110 miljarder kronor den 31 oktober 2009. På 90-talet hade vi kris liksom vi har idag. Statskuldenmotsvarar idag ca 35 % av BNP, 1996 låg den på ca 80 % av BNP.

Med statisk kan man visa mycket, s slänger sig med siffror om hur mycket ungdomsarbetslösheten har ökat. Jag skriver gärna under på att ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög och ett otroligt slöseri. Men vi ska ju inte tro att ungdomsarbetslöshet är ett nytt fenomen. Vi har haft en djup internationell kris som har drabbat oss hårt och i sep 2009 var ungdomsarbetslösheten i Sverige ca 24 % men om vi tittar på hur det såg ut strax innan alliansen tog över så var den faktiskt ca 26 % i juni 2006.

För att underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden sänkte regeringen arbetsgivaravgifterna för dem som var under 26. Detta vill man ta bort, det innebär att en ungdom med en lön på 18000 kronor blir drygt 34 000 kronor dyrare att anställa.

De rödgrönas ungdomssatsningar handlar främst om utbildnings- och praktikprogram. Man vill satsa stora pengar på stödåtgärder istället för att satsa på förutsättningar för fler jobb. Högre skatter och avgifter, återinförd förmögenhetsskatt försämrar företagsklimatet. Vi behöver ett bättre företagsklimat för att öka arbetsutbudet.

Sedan är det också så att regeringen satsar på utbildningsplatser i så stor utsträckning som utbildningsinstitutionerna själva anser är möjligt. Det låter bra att man från s satsar på utbyggnad men det finns ju problem vad det gäller lärare, lokaler, kvalité.

11. Förslag till nya regler för köavgift gällande fasta båtplatser i Varbergs hamn och Träslövsläges fiskehamn

Om vi ska ta ut en köavgift anser jag att det är viktigt att man samtidigt har klara regler över hur kösystemet ska fungera. Man bifogar i handlingarna något som man kallar förslag till nya regler för båtplatskö gällande fasta båtplatser men det enda jag ser är att man vill införa en avgift för att stå i kö. Jag har själv stått i kön i ett flertal år, eller rättare min man har stått i kö i flera år. När han ställde sig i kön blev han av hamnkaptenen upplyst om att det inte är någon demokratisk kö och att folk går före i kön. Om vi nu ska besluta om att ta ut en avgift för att man ska stå i kön anser jag att det är oerhört viktigt att det finns klara regler över hur kön fungerar, jag tycker att det är svårt att ta ett sådant här beslut utan att vi har fått några regler bifogade. Jag kan inte rösta för ett förslag som handlar om att vi ska ta ut avgifter i en kö som inte fungerar demokratiskt, att någon subjektivt (för det är så som jag tolkar det) väljer ut vem som ska få en båtplats och att resten egentligen kan få stå hur länge som helst och fortsätta att betala utan att de får någon båtplats. Yrkar på återremiss.

Yrkandet gick inte igenom