Född i konjunkturnedgång, resten av livet en nedåtgående spiral?
De föddes när ekonomin gick nedåt och i samma veva som bostadsbubblan sprack. Tydligen skall deras liv präglas av negativa influenser. ”Bostadselände och dålig skola präglar 90-talisternas framtid” skriver Sacos Gunnar Wetterberg. i gårdagens DN – Debatt. Samtidigt som fler elever ska börja gymnasiet och högskolan närmar sig många av lärarna pensionsåldern. Wetterberg skriver:
”Om den största barnkullen på många år får en medioker utbildning därför att det inte finns tillräckligt många kvalificerade lärare, så kommer sviterna att ligga kvar som ett ärr i arbetskraften under deras 40-45 år i arbetslivet.”
Detta är något som vi måste prioritera. De beslut vi tar idag kommer att få långtgående påverkan. Vi behöver ett samhälle som präglas av optimism och framtidstro. Tror du inte på framtiden är du inte heller benägen att göra något idag som gör livet ljusare imorgon.
Jag tycker mig märka en attityd i samhället att man anser att ungdomar är lata. Att ungdomar inte är benägna att ta ett jobb för att tjäna ihop sina egna fickpengar. Att ungdomar föredrar att leva på bidrag istället för att ha ett riktigt jobb. Attityderna är olycksbådande. Vad händer? Jo förutom att det är en riktigt taskig attityd som säkert gör väldigt många kämpande ungdomar ledsna så riskerar det också att bli en självuppfyllande profetia. Och för den delen, om du om och om igen möts av responsen att du inte är eftertraktad på arbetsmarknaden så minskar benägenheten att söka jobb som söks av flera hundra andra där många av de sökande både har högskoleutbildning och erfarenhet (okvalificerade arbeten minskar stadigt). Wetterberg skriver:
”handlar det om bryggan till arbetslivet. Meningen med en god utbildning är att den så snart som möjligt ska komma både individen och samhället till nytta. Dagens tendenser är olycksbådande. Konkurrenskompletteringarna sinkar tiotusentals ungdomars väg till yrkeslivet; bristen på praktik i utbildningarna hämmar kontakten mellan högskolorna och arbetslivet; och tendenserna till överutbildning betyder att arbetsmarknaden inte tar vara på de kunskaper som många människor skaffat sig.”
Vidare tar han upp bostadsproblematiken
”Om fem sex år börjar nittiotalskullen flytta hemifrån. Några föräldrar kan säkert stampa på amorterade villor och köpa innerstadsettor åt sina barn, men den utvägen är inte allom given. Rivningslägenheterna är sedan länge borta som billigt alternativ. Risken för ett nytt ungdomsbostadselände är överhängande. Redan i dag förekommer det att antagna studenter tackar nej till sina utbildningar därför att de inte hittar någonstans att bo på studieorten. För nittiotalisterna kan det bli etter värre.”
Ja här finns det verkligen saker som vi som politiker måste ta tag i snarast!
”Om den största barnkullen på många år får en medioker utbildning därför att det inte finns tillräckligt många kvalificerade lärare, så kommer sviterna att ligga kvar som ett ärr i arbetskraften under deras 40-45 år i arbetslivet.”
Detta är något som vi måste prioritera. De beslut vi tar idag kommer att få långtgående påverkan. Vi behöver ett samhälle som präglas av optimism och framtidstro. Tror du inte på framtiden är du inte heller benägen att göra något idag som gör livet ljusare imorgon.
Jag tycker mig märka en attityd i samhället att man anser att ungdomar är lata. Att ungdomar inte är benägna att ta ett jobb för att tjäna ihop sina egna fickpengar. Att ungdomar föredrar att leva på bidrag istället för att ha ett riktigt jobb. Attityderna är olycksbådande. Vad händer? Jo förutom att det är en riktigt taskig attityd som säkert gör väldigt många kämpande ungdomar ledsna så riskerar det också att bli en självuppfyllande profetia. Och för den delen, om du om och om igen möts av responsen att du inte är eftertraktad på arbetsmarknaden så minskar benägenheten att söka jobb som söks av flera hundra andra där många av de sökande både har högskoleutbildning och erfarenhet (okvalificerade arbeten minskar stadigt). Wetterberg skriver:
”handlar det om bryggan till arbetslivet. Meningen med en god utbildning är att den så snart som möjligt ska komma både individen och samhället till nytta. Dagens tendenser är olycksbådande. Konkurrenskompletteringarna sinkar tiotusentals ungdomars väg till yrkeslivet; bristen på praktik i utbildningarna hämmar kontakten mellan högskolorna och arbetslivet; och tendenserna till överutbildning betyder att arbetsmarknaden inte tar vara på de kunskaper som många människor skaffat sig.”
Vidare tar han upp bostadsproblematiken
”Om fem sex år börjar nittiotalskullen flytta hemifrån. Några föräldrar kan säkert stampa på amorterade villor och köpa innerstadsettor åt sina barn, men den utvägen är inte allom given. Rivningslägenheterna är sedan länge borta som billigt alternativ. Risken för ett nytt ungdomsbostadselände är överhängande. Redan i dag förekommer det att antagna studenter tackar nej till sina utbildningar därför att de inte hittar någonstans att bo på studieorten. För nittiotalisterna kan det bli etter värre.”
Ja här finns det verkligen saker som vi som politiker måste ta tag i snarast!
Kommentarer
Trackback