Politikerlilith

Expressen tar i sin kampanj ”Rädda vår planet” upp hur mycket resurser som kan gå åt vad det gäller den mat som vi äter. Och många gånger kan man förundras över att det kan vara billigare att frakta en produkt runt halva jorden än att producera varan i sitt eget land. Egentligen borde det ju inte vara så. Men det handlar delvis om att alla kostnader inte räknas in. Om varorna hade fått bära sina egna kostnader hade det inte sett ut på detta sätt. Som det är idag är det andra såsom vår miljö (eller underbetalda arbetare) som bär dessa kostnader. Det finns ett uttryck som heter ”det finns inga gratisluncher” och det stämmer nog ganska bra. Jag ser det som om vi skjuter dessa verkliga kostnader på framtiden, ungefär som att handla på kredit. Vi kommer att få betala de verkliga kostnaderna, vi skjuter det bara på framtiden och så får vi betala lite ränta på det sen … men det kanske det är värt? Eller är det det?

Kristdemokraterna har en princip som vi kallar förvaltarskapstanken. Förvaltarskapstanken innebär att människan har ett ansvar att bruka och bevara, i stället för att slita, slänga och förbruka. Allt vi gör påverkar både samtid och efterkommande. Det gäller samhällets alla områden, men kanske framför allt synen på samhällsekonomin och miljön. Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi. Det har hittills lett till en oansvarig hushållning med förgiftning av luft, vatten och mark som följd. Jag hoppas att denna tanke kommer att slå igenom mer i Alliansens politik.