Högskolepolitik
Såg på Kontrollkommissionen med Robert Aschberg på kanal 8. Oerhört intressant, kvällens program handlade om regeringens högskolepolitik. Regeringen har till mål att 50 % av Sveriges befolkning skall vara högskoleutbildade.
Antalet arbetslösa akademiker har tydligen ökat med 100 % på 10 år. Även de akademiker som doktorerat visar hög arbetslöshet. Antalet utbildade har ökat mycket mer än antalet arbeten som kräver akademisk utbildning. Trots detta vill regeringen utöka högskoleplatserna. Varför?
Det kan väl inte vara så att målet är ett steg för att dölja den öppna arbetslösheten? Inte helt okänt så brottas Sverige med en omfattande arbetslöshet. En grupp som drabbats särskilt hårt är ungdomar. Ska vi dölja ungdomsarbetslöshet genom att förlänga utbildningstiden och skjuta upp åldern för när vi skall ut i arbetslivet. Ska vi använda våra universitet och högskolor för att förvara långtidsarbetslösa? I programmet uppger rektorer och lärare att förkunskaper saknas hos studenterna och att man därför börjat med introduktionskurser (över sådant som man skulle lärt sig på gymnasiet) samt att lärare tvingats sänka nivån på utbildningen. Lärarna har dessutom inte alls ökat i samma takt som eleverna. Dessa faktorer uppges bidra till att kvalitén på utbildningen sjunker.
Vi behöver satsa på kvalité istället för kvantitet. Istället för att ta in fler studenter kan pengarna användas för att möjliggöra för universiteten att anställa fler forskare och på så sätt öka kvalitén.
En sak som framkom i programmet och som jag tycker var riktigt skrämmande var en forskare från Göteborgs Universitet som uppgav att det sker en indirekt styrning från staten om vad som skall forskas på. Han sa att forskningen skulle vara politisk korrekt för att forskarna skulle få anslag. Uppgav också att forskare får ”beställning” av att ett visst perspektiv skall ingå i forskningen, samt att doktorander blivit avstängda från vidare anslag pga. att resultaten inte visat det man från statligt håll önskat. Fruktansvärt! Tala om maktmissbruk.
Antalet arbetslösa akademiker har tydligen ökat med 100 % på 10 år. Även de akademiker som doktorerat visar hög arbetslöshet. Antalet utbildade har ökat mycket mer än antalet arbeten som kräver akademisk utbildning. Trots detta vill regeringen utöka högskoleplatserna. Varför?
Det kan väl inte vara så att målet är ett steg för att dölja den öppna arbetslösheten? Inte helt okänt så brottas Sverige med en omfattande arbetslöshet. En grupp som drabbats särskilt hårt är ungdomar. Ska vi dölja ungdomsarbetslöshet genom att förlänga utbildningstiden och skjuta upp åldern för när vi skall ut i arbetslivet. Ska vi använda våra universitet och högskolor för att förvara långtidsarbetslösa? I programmet uppger rektorer och lärare att förkunskaper saknas hos studenterna och att man därför börjat med introduktionskurser (över sådant som man skulle lärt sig på gymnasiet) samt att lärare tvingats sänka nivån på utbildningen. Lärarna har dessutom inte alls ökat i samma takt som eleverna. Dessa faktorer uppges bidra till att kvalitén på utbildningen sjunker.
Vi behöver satsa på kvalité istället för kvantitet. Istället för att ta in fler studenter kan pengarna användas för att möjliggöra för universiteten att anställa fler forskare och på så sätt öka kvalitén.
En sak som framkom i programmet och som jag tycker var riktigt skrämmande var en forskare från Göteborgs Universitet som uppgav att det sker en indirekt styrning från staten om vad som skall forskas på. Han sa att forskningen skulle vara politisk korrekt för att forskarna skulle få anslag. Uppgav också att forskare får ”beställning” av att ett visst perspektiv skall ingå i forskningen, samt att doktorander blivit avstängda från vidare anslag pga. att resultaten inte visat det man från statligt håll önskat. Fruktansvärt! Tala om maktmissbruk.
Kommentarer
Trackback